survivor.. typ
Vilka fartfylda dagar som slutade med en krasch och jag platt som en pannkaka.
Johan for till fjälls förra onsdan och de va väl då de lilla helvetet bröt ut.
Barnens farmor var barnvakt och efter att ha konkat dit halva bohaget
med grejer (för EN övernattning) så skulle
jag pendla dit från skolan. Gick bra, även om vägen blv dubbelt sålång.
Man är ju tacksam för all gnutta till hjälp!
Medan Johan drack whiskey, åkte bräda och gick åt på fina restaurangen (som jag unnar honom så!! Han behövde egentid och ser inte en barnfri storhandling som egentid såsom jag kan göra ;)) så började så sakteligen någon form av epidemi här hemma / hos svärmor.
Vidar fick feber, Olle blev redigt snorig och sov dåligt pga de.. Jag kände mig hängig o Lena lika så.
Men det va bara tuta å köra. Fredagen gick åt till att leva på alvedon men kände mig fortfarande
rätt ok. Sen sa det pang natten till lördagen och jag fick ringa hit svärmor som hjälp med kottsen..
Visade sig att hon inte heller va helt kry.
Johan kom hem på lördags eftermiddagen och då var ordningen återställd! Tack gode!
När Johan är borta är allt så trist och allt känns så halvt. Man kan inte dela roliga saker som barnen gör
eller jobbiga stunder..
Men i samband med att han kom hem så släppte nog allt för mig och jag kunde liksom andas ut..
och bli skitsjuk! :/
Kommer inte ihåg jag låg så däckad som jag gjort lördagkväll-tisdag. Skönt tänkte jag igår och vi åkte o köpte en bilbarnstol (många bilbarnstolar blir det när man har två * två bilar).. sen fick jag frossa och vart så sänkt.
Soffläge igen.
Nu äre att bli frisk som är prio! Skolan kunde inte fått sämre start, detta blandat med att man ska ställa om från
blöjbyten, tvätthögar och dagishämtningar till en jurist som står och pratar om kommunalrätt, förvaltningsrätt etc..
Jag har suttit som en fågelholk på de två föreläsningar jag hunnit vart med på..
Come on huvud - vakna till för fan så det här 351 dagarna kvar till examen kan gå! Jag vill BLI klar NU!
