EN DAG

Vi har tydligen betydligt mycket mer vår än lilla Norrtälje.
Men idag, idag längtar jag sådär supermycket "hem" (Norrtälje kommer ju alltid vara min
barndomsstad), helst, för dagen, ska vi bli sådär 17-18 år igen, med den där totalångesten
man kunde dras med efter fester eller annat. Livet var rätt "enkelt" fast det ändå
var en tid som inte var min bästa.

Det jag riktigt mycket kan längta tillbaka till är alla Landkrabban-fikastunder,
roliga arbetspass på Flygis med Malin och allt häng i varandras "flick"rum, med R.E.M,
choklad/kladdkaka och te. Allt prat om framtiden och vad som skulle hända efter skolan.
Det var en tid som va så viktig, så oviktig, så härlig med alla nära avstånd till barndomsvännerna,
gångavstånd till mormor o morfar och allt annat som har vart med o format en som person..

Nu när våren kommer inser man hur mkt Norrtälje som sitter kvar i en..
Men man växer upp, gänget splittras, några reser, andra pluggar, man kommer hem,
man åker iväg igen. Man hittar kärleken, jobb/plugg och rotar sig i nya städer.
Det tillhör livet. Men tiden innan vi fick luft under vingarna är
himla härlig att tänka tillbaka till.


Bilder på gamlatider hittar jag inte.. men den "nya" tidens, kanske första, riktiga bild..

Vidar alldeles nykläckt!